Skattepengar gick till matsvindel

I Faktum #138 berättar vi om Simon Eisners företag Allwin. Grundaren har hyllats som en modern Robin Hood, som tar tillvara på livsmedelsbutikernas matsvinn och delar ut maten till hemlösa och andra utsatta grupper.Men Faktums granskning visar att det mesta av maten som Faktum fått har passerat sista förbrukningsdag och därmed är både olaglig att skänka bort och ibland hälsofarlig. Företagets ekonomi är dessutom ett råttbo. Bland annat har Simon Eisner lånat ut bolagets pengar till sig själv.

Ändå gick Västra Götalandsregionen i april 2013 in med 300 000 skattekronor i Allwin AB. För pengarna köpte man aktier i bolaget och blev därmed delägare.
Stödet till Allwin AB har gått via Food and Health Concept Center, FHCC, ett bolag som finansieras av VG-regionen. FHCC kallar sig själva ett innovationsbolag som arbetar för att stötta kommersialisering av idéer inom hälsosam mat.

Tanken var att pengarna skulle gå till en expansion till Stockholm och att aktierna skulle säljas för en högre summa i framtiden. Därmed skulle FHCC få tillbaka både pengarna och ersättning för den tid som lagts ned för att stödja Allwins utveckling. Redan i december köptes emellertid aktierna tillbaka för 2 900 kronor. Skattebetalarna har alltså i princip skänkt bort 297 100 kronor till Simon Eisner. Och någon expansion till Stockholm har inte skett.

Bokföringsbrott
Först efter att FHCC gått in i Allwin AB upptäckte de att det fanns förbjudna lån och misstänkta bokföringsbrott i bolaget. De upptäckte även att aktiekapitalet var förbrukat.
– Vi agerade direkt när vi upptäckte problematiken, bytte redovisningskonsult, hade samtal med revisorn och satte tuffa krav på Simon. Vi upprättade en handlingsplan, säger Elén Faxö på FHCC, projektansvarig på FHCC som under några månader förra året även var ledamot i Allwin.

Trots detta förmedlar det regionfinansierade bolaget fortfarande rådgivning och stöd till Allwin.
– Vi har hittills valt att fortsätta samarbetet, vår roll är att vara en stöttande part och det är många olika faktorer som har spelat in att det har blivit så här, säger Elén Faxö.

Åke Modig, FHCC:s ordförande, är mer tveksam till fortsatt stöd och menar att deras engagemang i dag främst handlar om att bevaka att kapitalet återställs i bolaget och att Simon Eisner betalar tillbaka sina oredovisade uttag och följer den handlingsplan de har satt upp.
– Eftersom vi har investerat i företaget så är det viktigt att följa upp så det inte har begåtts några medvetna eller omedvetna oegentligheter.

Simon Eisner har drivit sin verksamhet i stiftelsen Gemensamt Engagemang, GE, sedan 2005. I slutet av 2010 skapade han även ett aktiebolag, Allwin AB, som ägs av stiftelsen. FHCC gjordes en viss koll av bolagets första årsredovisning och bokslut för 2011. Men de läste vare sig stiftelsens årsredovisningar eller kollade upp om det fanns något i kronofogdens register.

Skulder till kronofogden
Hade FHCC ringt kronofogden hade de fått reda på att Allwin AB var prickade för en skuld till en bilfirma på 73 000 kronor och att stiftelsens skatteskulder tre år i rad hade hamnat hos kronofogden.

Dessutom lämnades stiftelsens årsredovisningar mellan 2006 och 2008 in flera år för sent och revisorn har anmärkt på brister i stiftelsens interna kontroll, eftersläpande bokföring och överföringar av pengar till Eisners egna it-bolag som han drev parallellt med stiftelsen. ”Vi har ej kunnat verifiera kostnaderna” skriver revisorn, vilket betyder att det inte finns vare sig fakturor eller kvitton.

Och det är inga små summor det handlar om. År 2006 rör det sig om 180 000 kronor, som inte har redovisats. Några år senare, år 2011, anmärker revisorn igen på att det finns en fordran till Eisners egna bolag på 202 000, år 2012 har skulden vuxit till 289 000 kronor.

Men det hade alltså Västra Götalandsregionens investeringsbolag FHCC inte upptäckt när de investerade 300 000 skattekronor i Eisners idé för att tillvarata matsvinnet. Eller när deras projektledare, Elén Faxö, valdes in som ledamot i Allwin. Bara några månader senare lämnade Faxö sitt styrelseuppdrag i Allwin. I december köpte stiftelsen GE tillbaka FHCC:s aktier. Detta har enligt Åke Modig inget att göra med de ekonomiska oegentligheterna, utan beror på att FHCC ska avvecklas.

Att det inte stod rätt till i Allwin AB blev uppenbart under sommaren enligt Åke Modig. Bokslutet för 2012 hade fortfarande inte lämnats in och när de efter att ha läst det bad om kompletteringar fick de ett helt annat bokslut. I det första bokslutet var aktiekapitalet intakt och inga förbjudna lån fanns. I det andra fanns ett förbjudet lån på 199 000 kronor och aktiekapitalet var förbrukat.

Tog pengar ur företaget
Revisorn skriver senare i sina anmärkningar att skatter och sociala avgifter dessutom inte hade betalats in vare sig med rätt summa eller i tid.
– I den här typen av entreprenörsföretag kan det ibland vara strul med rutiner och att man inte hinner med redovisningen, men att man inte har redovisat sina personliga utlägg i ett aktiebolag, det har vi aldrig träffat på tidigare. Det måste jag säga. Man måste ju redovisa sina utlägg och kan man inte redovisa så måste man betala in pengarna. Det finns inga undantag för det på bokslutsdagen, säger Åke Modig.

Vart de försvunna pengarna tagit vägen kan eller vill fortfarande ingen riktigt svara på. Allra minst Simon Eisner som först skyller på att pengarna gått till löner och sedan – när vi påpekar att det skulle innebära att lönerna betalats ut svart – hävdar att han har glömt att spara kvitton på utlägg för bland annat tågresor.
– Jag håller på och säljer in den här grejen i Stockholm och försöker göra något bra, sedan har pengarna inte räckt, säger Eisner.

När det gäller de olika boksluten säger Simon Eisner själv att ”inget onormalt har skett”. En kostnad bokfördes på 2013 i det första bokslutet, medan kostnaden i det andra bokslutet delades upp mellan åren. Förseningar av årsredovisningar och inbetalningar av skatter och avgifter skyller han på revisorskonsulten som skött bokföringen åt både stiftelsen och bolaget i alla år.

Nästa obehagliga överraskning för FHCC kom när det uppdagades att samme revisorskonsult är misstänkt för att ha förskingrat flera miljoner kronor från Handikappförbundens samarbetsorganisation, HSO. En förundersökning pågår på Ekobrottsmyndigheten.

Det låter som om ni har blivit förda bakom ljuset. Tror du att det är så?
– Jag vet inte om det har varit medvetet eller omedvetet, det kan finnas olika förklaringar. Du får fråga Simon om det. Vi har ingen grund för att påstå att det var medvetet, det är en juridisk anklagelse, säger Åke Modig.

Åke Modig anser att Allwin AB har en bra affärsidé och tror fortfarande att verksamheten skulle kunna fungera om man fick in fler delägare eftersom man nu har styrt upp ekonomin och rutinerna.

Vem skulle vilja investera med så pass allvarliga anmärkningar i årsredovisningarna?
– Det är naturligtvis inte lätt. När problemen kommer upp så blir det svårare att attrahera investerare. Det blir en ond cirkel. Man måste vara beredd att öppna upp ägandet och transparensen på ett helt annat sätt än tidigare.

I åtta år har Simon Eisners stiftelse Gemensamt Engagemang varit registrerad hos Länsstyrelsen som har tillsynsansvaret för stiftelser. Frågan är varför ingen reagerat där trots uteblivna och försenade årsredovisningar, orena revisionsberättelser och ledamöter som hoppat av efter bara några månader.

Jonna Bergman på Länsstyrelsen håller med om att stiftelsen borde granskats tidigare. Framför allt sedan årsredovisningar inte kommit in på flera år.
– Det finns ingen ursäkt. Det är bedrövligt, ibland ramlar det mellan stolarna.

Jonna Bergman menar ändå att verksamheten har funnits under deras radar eftersom de har tvingats att hota stiftelsen med vite, det vill säga böter, vid ett flertal tillfällen. Två gånger för att få in årsredovisningar, en tredje gång för att stiftelsen inte var beslutsför under åtta månader. Under den tiden satt Simon Eisner själv i stiftelsen. Tre ledamöter hade då på kort tid hoppat av. Enligt uppgifter till Faktum berodde strömavhoppen på att de insett att verksamheten inte var seriös.

Under de här månaderna mellan 2008 och 2009 borde verksamheten enligt lag stått stilla eftersom man vare sig får ta ut pengar på banken eller ta några beslut när det bara finns en person i styrelsen, enligt Jonna Bergman. Verksamheten fortsatte ändå. Faktum har sett dokument som bekräftar att det har betalats ut lön till en anställd under hela den här perioden. Att pengar tagits ut på banken under den här perioden har dock inte Länsstyrelsen någon möjlighet att påverka, enligt Bergman.

Jonna Bergman menar att det på Länsstyrelsen inte finns tillräckligt med personal för att granska tusentals stiftelser. Granskningar görs utifrån typ av stiftelse, under en period granskas till exempel alla skolstiftelser, nästa period granskas istället stiftelser som är förvaltade av kyrkan osv.
– Men det kan ha funnits skäl att reagera tidigare. De frågor du ställer nu kan däremot leda till att vi gör en granskning.

Svenskt Näringsliv hade ingen koll
Före jul utnämnde Svenskt Näringsliv Simon Eisner till ”regionens mest företagsamma”. När arbetsgivarorganisationen delade ut sitt pris till Eisner visade de två senaste årsredovisningarna att Allwin AB gick med förlust och att revisorn hade allvarliga anmärkningar, bland annat kring ett förbjudet lån på 199 000 kronor. Allwin hade nyligen även haft en skatteskuld på 100 000 kronor som hamnat hos kronofogden.

Enligt Elisabeth Sandberg, regionchef på Svenskt Näringsliv, gör juryn ingen koll på företagen som nominerats av olika privatpersoner. Simon Eisner nominerades av sin granne och Svenskt Näringsliv har nöjt sig med att lita på det som grannen i fråga skrivit i sin nominering.

Borde ni inte gjort en enkel grundläggande koll av Simon Eisner innan ni gav honom priset? Det tar ju bara några minuter att läsa senaste årsredovisningen.
– Vi har utgått från nomineringarna. Det har säkert sett olika ut i olika jurys runt om i landet, men jag har inte varit med i juryn och vill inte uttala mig i det enskilda fallet.

Också Göteborgs kommun har stöttat
År 2008 fick stiftelsen GE 120 000 i föreningsbidrag från Göteborgs kommun, trots att det vid den tidpunkten inte ens fanns några årsredovisningar hos Länsstyrelsen. Beslut togs av Social resursförvaltning i slutet av 2007. De första årsredovisningarna upprättades i september 2009. I GE:s årsredovisning för år 2008 redovisas dessutom endast 110 000 av de 120 000 kronorna stiftelsen fått från kommunen.

Fotnot: Simon Eisner meddelade kort innan tidningen sändes till tryck att de olagliga lånen nu är återbetalda, vilket bekräftar att det inte finns kvitton eller fakturor på utgifter relaterade till företaget som Eisner kunnat redovisa ens i efterhand.

Faktum #138, som finns ute på gator och torg nu, granskar vi företaget Allwin, som distribuerar ratad och utgången mat till hemlösa och andra utsatta grupper. Granskningen visar att såväl maten som ekonomin i Simon Eisners företag Allwin avger en skämd doft.Eisner har i många intervjuer fått det att framstå som att Allwin är de enda som tar tillvara på matsvinn och förmedlar till behövande. Men stämmer verkligen det?

– Många butiker skänker mat till frivilligorganisationer som lagar maten, eller i sin tur skänker bort matkassar, säger Maria Smith, miljöchef på Ica.Eftersom många butiker inom Ica är egenägda varierar det hur de jobbar mot matsvinnet. Men Ica centralt skänker mat från sina lagerenheter till Frälsningsarmén. I Stockholm betalar Frälsningsarmén för att mat ska hämtas en gång i veckan med kylbil från Kyl- & frysexpressen. Maten körs sedan till Frälsningsarméns matbank.

Matbanken startades för två år sedan eftersom Frälsningsarmén såg ett behov av bättre samordning.
– Tidigare har vi fått mat till varje verksamhet på Frälsningsarmén. Då kunde någon ringa och säga att ”nu har jag 200 sallader, de kan ni få om ni vill”. Men vi har inget ställe i Stockholm som gör av med 200 sallader, så då var vi tvungna att tacka nej, säger Carolina Nilsson på Matbanken.

Tack vare Matbanken har de blivit effektivare och kan utnyttja de gåvor de får. Den har även gjort att de kan ha en person som har full koll på reglerna kring livsmedelshantering. När maten har kommit till Matbanken kollar de av med de olika verksamheterna inom Frälsningsarmén för att se vem som behöver vad. Sedan körs maten ut med egna bilar till de olika verksamheterna. Matbanken finns även i ett liknande, men inte fullt lika utvecklat, format i Göteborg och Västerås.
Det är i dag upp till de olika ideella organisationerna att organisera distributionen av mat inom sin egen verksamhet. I Göteborg hämtar Stadsmissionen maten med kylbil och kör den sedan till sitt centralkök. Maten tillagas innan den körs vidare till de olika verksamheterna.

Med matsvinn menas den mat som slängs trots att den egentligen fortfarande är ätbar. Ett exempel på detta är varor som passerat bäst före-datum. En bäst före-märkning är till för att visa hur länge ett livsmedel förväntas behålla sin kvalitet, till exempel smak, färg och krispighet. Efter att ett livsmedel passerat sin bäst före-märkning blir alltså kvaliteten så småningom sämre, men maten kan fortfarande vara fullt ätbar. Livsmedel som kan försämras snabbt och bli en hälsorisk märks i stället med sista förbrukningsdag. Det är sista dagen som tillverkaren kan gå i god för att livsmedlet kan ätas eller drickas utan att vara en fara för hälsan. Varor som passerat bäst före-datum får både säljas och skänkas, medan varor som passerat sista förbrukningsdag är olagliga att sälja eller skänka vidare.
– I praktiken så betraktar butikerna det som ungefär samma sak. Allt som passerat bäst före-datum tar man också bort. Även om man inte skulle behöva det, säger Ingrid Strid, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Butikerna måste anpassa sig till kundernas krav på välfyllda hyllor och en orsak till matsvinnet är att butiker beställer in fler varor än vad de kan sälja. Ett exempel är när butiker är rädda att prinskorven ska ta slut kring jul och tar då hem extra mycket.
– Mycket handlar om att ha bra beställningsrutiner så man inte hämtar hem för mycket, säger hon.

I och med internet har det blivit möjligt att köpa mat utan att lämna hemmet. Det finns flera olika hemsidor som erbjuder matkassar som skickas direkt till dörren. Till skillnad från livsmedelsbutiker behöver inte onlineföretag ha fyllda hyllor vilket gör att deras matsvinn kan bli lägre.
I livsmedelsbutiker är beställningsrutinerna viktiga för att få ett så litet svinn som möjligt. Trots det är det i stort sett oundvikligt att det inte blir ett visst matsvinn. Det finns då lite olika sätt man kan hantera det på.
– Väldigt många jobbar med att sänka priset på produkter som närmar sig bäst-före datum, säger Maria Smith, miljöchef på Ica.

Vissa av deras butiker jobbar även med att tillaga den mat som rensas bort. Maten säljs sedan eller används i personalrestaurangen. Det finns även andra sätt att ta vara på maten.
Carolina Nilsson, på Frälsningsarméns matbank, berättar att det tidigare funnits planer på att flera organisationer ska gå ihop i en gemensam matbank, men man har hittills inte fått det att fungera. Det har bland annat varit svårt att hitta en lokal. Hon säger också att ju större verksamheten blir desto svårare kan det vara att förklara vad det går till.
– Om man skänker till oss på Frälsningsarmén då kan jag säga att vi kommer göra så här med det och det kommer gå ut till de här verksamheterna, säger Carolina Nilsson.

Hon är positivt inställd till en större, gemensam matbank och tror att det möjligt att genomföra om man hittar rätt person som kan driva och hålla i det.