Göran Zandén
Text Sandra Pandevski Foto Sandra Pandevski
65 år, säljer vid Hyllie Park Kyrkan, Malmö. försäljarnummer 1001
”Den 10 augusti har jag varit ren i 14 år. Min pappa var alkoholist och det blev även jag, min syster Eva och min bror Lasse. Eva dog när hon var 58 år på grund av spriten, men Lasse slutade 1996 och är svetsare i dag.
Jag vet inte riktigt varför jag började dricka, men från att jag var fem år bodde jag på barnhem och det var inte lätt. I tre år på ett i Småland och sedan fem år i Höör hos en äcklig man. Han var jobbig … begick sexuella övergrepp på mig. Till slut rymde jag och lämnade även skolan. Gick aldrig ut åttan utan åkte över till Köpenhamn för att röka brass och dricka öl och sprit istället. Ett år senare började jag knarka också, amfetamin.
Jag slutade med skiten för min dotter, Monique. Hon föddes 1992, då var jag gift med hennes mamma Maria. Ett år senare skiljdes vi för att Maria inte orkade med mig och mitt beroende längre. Jag försökte snacka henne tillbaka, men det gick inte. Det blev ännu värre efter skilsmässan, jag förlorade körkortet efter att jag kört påverkad. Strax efter det krockade jag när jag körde moppe och spräckte skallen och var nära att dö. Jag låg på sjukhuset i Lund i tre månader och Maria kom dit och besökte mig varje dag. Efter olyckan fick jag svårt med talet. Jag behövde hjälp av logoped, men jag gick knappt dit på grund av knarket och det ångrar jag i dag.
2007, när Monique var 15 år bad hon mig att sluta. Hon ville inte ha pengar från mig längre, hon ville ha en pappa, men det dröjde till 2009 innan jag lade av. Då blev jag sjuk av en kanyl och min dotter sa ”snälla börja inte igen”. Den gången lyssnade jag. Hon är skälet att jag har hållit mig nykter. Vi brukar ses och äta mat tillsammans och jag ringer henne nästan varje dag. Hon jobbar på ålderdomshem och är snart klar med sin sjuksköterskeutbildning, precis som sin mamma.
Varje dag promenerar jag två timmar i Pildammsparken, förutom när det regnar. Och på helgerna äter jag gärna mat hos min vän Roland som jag har känt sedan jag var 13 år. Han älskar att laga mat. Allt han gör är gott. Roland har precis firat 20 år av nykterhet.
Under mina 16 år med knarket har jag nog gjort av med närmare en miljon – till ingen nytta! Genom åren har människor försökt fortsätta att sälja på mig skiten, men jag har stått på mig och sagt att jag inte behöver det längre. Jag slängde allt 2009.
I dag är jag riktigt glad över mitt liv. Jag har en egen lägenhet på Holma där jag har bott i tio år. Den betyder allt för mig.
Jag har sålt Faktum sedan starten i Skåne 2011, och innan dess var det Aluma. Varje söndag går jag till kyrkan i Limhamn, jag lyssnar till sången, träffar människor och säljer Faktum. Det är mycket bra för mig. Jag har ett nytt liv.”