Psykologen Per Naroskin om krishantering: ”Ta lärdom av dina kriser”

Pandemi och krig. Skilsmässa och död. Under ett liv är ingen förskonad från kriser, men vi kan hantera dem bättre om vi lär oss av tidigare händelser. Det säger en av landets mest framträdande psykologer.

Hur kan man förbereda sig för en kris?
– Genom att försöka förstå sig själv och situationen, och dra lärdom av slutsatsen. Man kan inte gardera sig mot kriserna, men man kan bygga ett nätverk och ta itu med gamla saker i sig själv. Det kan vara bra att göra i en tid då man mår bra. Istället för att vänta till nästa kris kommer. Samma sak gäller relationer, att prata om jobbiga saker i obelastade lägen.
– Så är det även på samhällsplanet, allt som gick fel i flyktingkrisen 2015 ska vi ha med oss nu. Att ta lärdom av tidigare skeenden är det enda vi kan göra för att förbereda oss, eftersom definitionen av en kris är att den är oväntad.  

Vad kan man göra när den pågår?
– När det kommer till de personliga kriserna handlar det om att ha tillit till att många kriser går över. Att vi har fler resurser inom oss än vad vi tror. Men när vi känner att det blir övermäktigt är det viktigt att söka hjälp. När man hamnar i en riktig kris gäller det att lära sig vilka vänner som är en resurs och vilka som inte är det. Det finns de som gottar sig i andras olycka och de som inte vågar gå in i andras kriser för att de riskerar att dras ned själva.

Hur stöttar man någon i kris?
– Man talar ofta om att vi går igenom olika stadier vid en kris. Det är ett lite fyrkantigt sätt att beskriva det eftersom det finns många olika sätt att reagera på men det funkar som en utgångspunkt. Först kommer chocken, man tror inte på det som händer. Då finns det inte så mycket man kan göra än att finnas där. Sedan kommer reaktionen och då får man parera, men ofta behöver man inte göra så mycket. Det viktiga är inte vad man gör, utan att man vågar finnas där och inte fegar ur. Sedan är det bearbetningsfasen, när personen måste få älta, då behöver man kunna lyssna. Och senare ta med sin vän på någonting kul.

– Samma mönster sker nu i och med kriget Ryssland-Ukraina. Först var det en chock för alla. Sedan hämtar man sig och solidariteten växer. Problemet är dock att man vänjer sig vid bomberna och bilderna på flyktingarna. Och vi orkar till slut inte ta in mer, eller gå omkring med mer blågult. Samma sak kommer att hända med sanktionerna. Till sist kommer de att kosta oss och vi behöver börja med elransonering, får bara duscha varannan dag och får inte ha lampor tända på dagarna. Elpriserna blir jättehöga … Då gäller det att vara uthållig. Om man ska få Putin på knä ska han inte få tro att vi västerlänningar kommer att tröttna.

Många lever i rädsla och oro för kriget, vad kan man göra för att hantera läget?
– Tänk på att du inte behöver läsa tidningen varje dag. För om kriget kommer är du inte bättre förberedd för det. Om du vill förbereda dig är det bättre att söka efter råd på MSB. Titta helst aldrig på nyheter innan du lägger dig. Och om du tycker att det är jättejobbigt med nyheter, be någon annan berätta för dig. Så att du får informationen indirekt.

Vad är det sämsta man kan göra för någon i kris? 
– Säga så här: ”Åh gumman, vad jobbigt. Jag fattar … Men jag har yoga nu så jag måste gå. Lova att du hör av dig om du behöver hjälp med något. Puss och kram!” 

Finns det likheter mellan olika kriser som krig, pandemi, skilsmässa …?
– Den gemensamma nämnaren är att det är en slags diskontinuitet. Att det som vi gjort innan inte längre fungerar. I både personliga och samhälleliga kriser lär vi oss saker. Under pandemin lärde vi oss om virus, men också om konsekvenserna av sociala restriktioner och vår tillit till myndigheter. De sociala ojämlikheterna blev också synliga. Det bör vi vara uppmärksamma på nu när det kommer flyktingar från Ukraina. Det är destruktivt när man delar upp flyktingar. Att man vill öppna famnen för dem som är mer lika oss än för dem från länder längre bort. Vi får inte ställa utsatta människor mot varandra. Det är det som kan ske i en kris, att man inte tror att resurserna ska räcka till. Där är det varje människas skyldighet, inte bara ekonomiskt, att orka hålla sitt engagemang levande. 

Vad har du gått igenom för kriser?
– När jag förlorat anhöriga som gått bort. Annars har jag varit rätt förskonad från hemska kriser. Det var jättejobbiga kriser när relationer tog slut i min ungdom, och som verkligen var tuffa att ta sig igenom. Men sedan finns det positiva kriser. Att få barn, snacka om kris. Det var en stor omställning, både första och andra gången. Men fördelarna är ju så enormt mycket större än nackdelarna.