Hemlösa barn blir brott mot lagen

I januari 2020 blir Barnkonventionen lag i Sverige. Men långt ifrån alla barn har de rättigheter som den föreskriver. Bara i Göteborg lever 250 barnfamiljer i akut hemlöshet.

Den senaste hemlöshetsrapporten från Göteborgs stad visar att det totala antalet hushåll i hemlöshet under 1 år minskat med 8 procent. Från 3 329 till 3 068.Den akuta hemlösheten har också minskat, med 13 procent. Från 900 till 781 hushåll. Men antalet barnfamiljer i akut hemlöshet är inte färre, fortfarande lever 250 barnfamiljer utan en plats att kalla hem.

En övervägande majoritet av dessa familjer är inte tyngda av social problematik, missbruk eller psykisk ohälsa. Men för varje vecka de tvingas leva med sina barn i ovisshet och misär löper de en ökad risk att också få dessa bördor på sina axlar.

Vad hemlöshet gör med människan, hur livet utan fast bostad drabbar barn i Sverige har Faktum skrivit mycket om. Med specialutgåvan Faktum Kids belyste vi förra hösten detta helt ur barnens perspektiv. Det blev en skrämmande läsning om barn som lever i väntan på att få börja leva. Barn som inte kan läsa läxor hemma, än mindre ta hem kompisar för att de bor med föräldrar och syskon i ett enda rum på ett vandrarhem. Barn som lever med vuxna med ständig huvudvärk.
– Det finns ingen lek i dessa barns liv, säger Linn Jonsson, tidigare ledare för Räddnings-missionens och Göteborgs Stads projektarbete för hemlösa barnfamiljer 2018–2019.

I det arbetet har hon träffat över 100 barn i Göteborg som lever i hemlöshet som orsakar marginalisering, för det finns det vetenskapliga belägg. Ett hem är en förutsättning för att kunna fungera i samhället, klara av arbete och skola och ha ett socialt liv. De som vräks får rimligen ännu sämre förutsättningar att klara av sina liv, än de hade innan de vräktes.
– Under alla de år jag arbetat och forskat kring dessa frågor har jag aldrig mött någon som sagt att han eller hon börjat dricka mindre eller må psykiskt bättre, efter att ha blivit vräkt, säger Arne Kristiansen, lektor och docent vid Lunds universitet. Arne forskar om hemlöshet, drogmissbruk, sociala förändringsprocesser och brukarinflytande i socialt arbete.

Enligt de senaste mätningarna finns det i Göte­borg 68 hemlösa per 10 000 invånare. I Malmö 90. Arne Kristiansen kan genom sin forskning konstatera att boendesituationen för dessa hemlösa hindrar yrkesutövning, språkutveckling och annan individuell utveckling som krävs för att klara sig i samhället utan stöd. Ändå ser bostadsmarknaden ut som den gör.
– Det finns inget land i världen där bostadsmarknaden är fri, där hemlösheten inte ökat, konstaterar Arne Kristiansen. Marknadshyror leder på sikt till utslagenhet, det ser forskarna till exempel i USA där den vanligaste familjen som bor på härbärge är en 29-årig kvinna med ett till två barn.

Ett positivt exempel finns dock. Finland. Det är det enda land i Europa där hemlösheten minskar. Det finns flera anledningar till att vårt grannland lyckats. En av dem är, enligt Peter Fredriksson, specialsakkunnig i bostadslöshetsfrågor på miljöministeriet i Finland, att bostadspolitiken sedan drygt 30 år är nära knuten till socialpolitiken och socialtjänsten. Ett nytt regeringsprogram kopplade ihop dessa båda områden och 1991 togs ett regeringsbeslut om att helt få bort bostadslösheten i landet.
– I Finland fungerar staten som en hatt över kommunerna i den här frågan, säger Peter Fredriksson.

Regleringar om byggande av billiga bostäder och en tydlig integrationsplan är led i detta arbete. En lagstiftning som i praktiken blir tvingande.

Asylsökande och papperslösa står dock utanför systemet. Finlands invandring kan inte heller jämföras med Sveriges, så likväl som det finns flera förklaringar till att Finland lyckats bäst, finns förklaringar till varför Sverige lyckats sämre.

I Göteborg var 1 611 barn hemlösa i någon formenligt Göteborgs stads rapport Hemlösa och utestängda från bostadsmarknaden år 2018. I april i år har siffran minskat något, till 1 526 barn. Men då antalet barnfamiljer i akut hemlöshet inte minskat säger siffran egentligen bara att det nu rör sig om familjer med något färre antal barn.
Nästan vart tredje hushåll i kartläggningen uppges inte ha några andra behov än ett boende.

Totalt sett är en femtedel av alla hushåll i hemlöshet barnfamiljer. Hälften av dem är placerade i så kallade långsiktiga boenden i väntan på ett kommunalt kontrakt.
– I de flesta fall får de det, säger Mikael Chrona, utvecklingsledare på Fastighetskontoret i Göteborgs Stad.

Han kan också konstatera att målet för den tidigare hemlöshetsplanen 2015–2018 – att halvera antalet personer som befinner sig i akut hemlöshet i Göteborg – inte har uppnåtts.
Cirka 400 fler lägenheter till hemlösa hushåll har ordnats under planperioden. 600 lägenheter har också vikts särskilt för de hemlösa barnfamiljerna vilket bidragit till att cirka 1 300 barn fått en fast bostad hos kommunalt bostadsbolag under de här åren.
Satsningen Bostad först har dessutom 130 pågående hyresavtal och 30 av dessa hyresgäster har kunnat överta hyresavtalet efter en provperiod.

Dessa insatser har bevisligen ändå inte räckt särskilt långt.

Så hur ska Göteborg gå vidare?
– Nu arbetar vi med att ta fram en ny hemlöshetsplan för perioden 2020–2022, med särskilt fokus på att motverka vräkningar av barnfamiljer och den akuta hemlösheten bland barnfamiljer, efter ett beslut i kommunfullmäktige, säger Mikael Chrona.

Ett led i det arbetet är förebyggande åtgärder. I Faktum Kids fick den då ansvariga politikern Marina Johansson (S) frågan av våra ungreportrar Moïbe Alexandersson och Wivi Simonsson, hur det kan komma sig att barnfamiljer fortfarande vräks när politiker samtidigt säger sig vilja minska hemlösheten bland barn.

Klagande grannar och missade hyror, det vill säga de vuxnas tillkortakommanden, drabbar barnen, och Marina Johansson menade just att det förebyggande arbetet inom socialtjänsten riktat för att stödja barnfamiljer är det bästa sättet att motverka detta.

Ett år har nu gått. Situationen för 250 hemlösa barnfamiljer i Göteborg är ännu olöst. När Faktum söker svar på hur en ny hemlöshetsplan ska kunna nå målet ställer vi frågan till David Lega, (KD) nuvarande ordförande i fastighetsnämnden, men han passar den till Nina Miskovsky (M), ordförande i social resursnämnd, som i sin tur bollar till sin partikollega Hampus Magnusson, (M), och då är vi tillbaka i fastighetsnämnden där han är vice ordförande. Hampus Magnusson säger att skillnaden mellan den gamla och den nya hemlöshetsplanen är att den nya ”förhoppningsvis fungerar”. Det stora felet tidigare var enligt Magnusson att det byggdes för få bostäder.
– Nu har vi fått fart i byggandet och den avgörande punkten blir att hålla uppe byggtakten. Det kräver hårt arbete från oss i kommunen, säger han.

Hur ska Göteborg nå den nollvision som säger att inga barnfamiljer ska vräkas, inga barn ska vara hemlösa?
– Att vi inte lyckas minska hemlösheten beror på att det råder stor brist på bostäder. Vi har haft en historiskt mycket stor migration till Göteborg som varken bostadsbyggande eller social service har hunnit anpassa sig till. Den strukturella hemlösheten har tagit resurser som borde ha använts för att bättre rå på den mer socialt präglade hemlösheten. Det korta svaret är att det behövs fler bostäder. Vi bygger i snabbare takt än någonsin i Göteborg.

Rutinerna om nödbistånd har nyligen skärpts, så hemlösa barnfamiljer utan sociala problem bara erbjuds tak över huvudet en vecka i taget. Var finns barnperspektivet?
– Barnperspektivet ligger i att kommunen nu skyddar de pengar som är avsatta att hjälpa barn som växer upp i familjer med sociala problem. Kommunerna har ett ansvar att särskilt hjälpa dem som har sociala problem och det skulle vara mycket orättvist om dessa medel fördelades ut på alla som söker en annan bostad.

Många kommuner räknar inte ens hemlösa barn, Göteborg är ett av undantagen. Borde staten ta ett större ansvar för detta problem?
– Staten bör framförallt ta ansvar för att det finns en fungerande bygg- och hyresmarknad i Sverige. Sedan finns det alltid personer och familjer som får speciella problem och då ska kommunen gå in och stötta.

Har du träffat något hemlöst barn?
– Ja, genom mitt politiska uppdrag och också genom att jag tycker om att resa i andra länder.