Märkt för livet

För 5 300 år sedan blev ismannen Ötzi tatuerad. I dag är det Daniela Wermängs tur, hennes örn ska få sällskap av ledsna dockor. Att smycka huden är ett sätt att uttrycka vem man är. Det är populärare än någonsin.

En halv trappa ned, i hörnet på en fastighet byggd 1845, ligger tatueringsstudion Kryptonite i Göteborg.
Det är tyst och varmt med låg musik i bakgrunden. Lokalen har tidigare varit kafé, cykelaffär och sexbutik. Här och var hänger det hbtq-flaggor och symboler. Alla besökare får ta av sig skorna. Väggarna pryds av färgglada tapeter i olika mönster, tavlor, en vacker synlig tegelvägg och innanför det breda valvet finns fyra arbetsplatser för tatuerarna.

Daniela Wermäng har varit här tidigare och ligger med bar överkropp, i en obekväm ställning, på behandlingsbritsen. Då och då torkar hon en tår ur ögonvrån. Idag tatuerar Perdi, eller Pernilla Hägerbro som hon egentligen heter, ledsna dockor, regnbågstårtor och godis på Danielas kropp.

Tatueringen sträcker sig från armhålan ned utmed högra lårets utsida.
– Var vill du ha godiset? Två uppe och en på magen?

Daniela närmar sig 30 och började tatuera sig när hon fyllt 18 år. Hennes rygg pryds av en örn med utbredda vingar.
– Jag gillar många olika stilar, framför allt färgerna. Jag gillar inte dockor men älskar barnkalas. Det påminner om min barndom. 

Perdis intensiva arbete med nålen gör ont. Men Daniela är ”en tuffing”, säger hon.

Ötzi, mumien som hittades i Alperna 1991, hade en annan ingång än Daniela till sina tatueringar. Den 40-årige mannen hade helt enkelt ont och forskarna tror att han tatuerades av medicinska och terapeutiska skäl. Hans tatueringar liknar streckkoder och sitter på ländryggen, knän, handleder och vrister, områden där forskarna tror att han hade värk. En medicinman, eller kanske Ötzi själv, ristade med benflisor eller träbitar små nålstick och gnuggade därefter in sot i såren.

Att hacka med benflisor eller träbitar var den primitiva tatueringsteknik som användes av ursprungsbefolkningar runt om på jorden. Att tatuera sig var att få kontakt med andevärlden, att visa tillhörighet, markera status eller försök att blidka naturväsen.

Kommendörkapten och upptäcktsresande James Cook lyckades inte bara besegra skörbjuggen och lägga grunden till det brittiska kolonialväldet – engelsmannen var också den första att dokumentera Söderhavsbefolkningens ritualer att smycka sina kroppar med tatueringar.
Under en resa till Söderhavet, år 1769, skrev Cook ned ordet ”tatau”, vilket än idag är namnet på traditionella tatueringar från Polynesien.
Några år senare tog Cook med sig en tatuerad urinvånare från Söderhavet till Europa för att visa upp honom. I västvärlden blev ”tatau” och ”tattow” tatuering.
I Cooks fotspår anlände religiösa missionärer som såg tatueringar som ett sätt att skända kroppen, med hänvisning till de förbud som står i Gamla testamentet. Genom att förbjuda tatueringar förstörde man ursprungsbefolkningens sammanhållande traditioner och utlöste en identitetskris. Ursprungsbefolkningen splittrades, deras makt och tro togs ifrån dem, de tvingades underordna sig och anamma västerländska ideal.

Ursprungsbefolkningar söndrades.
Men tatueringarna lever kvar, trots allt.

I mitt Facebookflöde läser jag: ”Fick en tatuering i 50-årspresent. Barnen tyckte jag skulle passa på innan jag blir för rynkig”. Statusuppdateringen är inte unik. Att tatuera sig idag handlar sällan om att signalera en grupptillhörighet, tro eller styrka utan är ett högst personligt uttryck och ett individuellt projekt.
Vi vill med utsidan visa vem vi är på insidan. På min rygg sitter en älgko. De är vackra, beskyddande och starka djur fanns i min närhet där jag växte upp i Norrbotten. På ankeln har jag lingon och myror. Efter snart trettio år i Göteborg har jag valt att varje dag bära med mig mitt Norrbotten.
Första gången jag tatuerade mig var jag gravid med min förstfödde.

Antropologen Lars Krutak menar att det hos oss människor finns ”en naturlig drift att markera viktiga livsförändringar och händelser på våra kroppar”. Runt om i världen skapades olika tatueringstraditioner av ursprungsbefolkningarna: i Japan, Söderhavet, Nya Zeeland.
Än i dag lever de olika stilarna kvar, i sin ursprungsform eller med en modern tvist, parallellt med nya traditioner som inte sällan samsas på samma hud.

Att märka sin kropp är att återta den, skapa den och stärka sig. Forskning från England visar att framförallt kvinnor får en ökad självkänsla och tycker mer om sin kropp efter de tatuerat sig.
– Jag har alltid tyckt illa om mina armar. Men inte längre, när de blivit smyckade och personliga. Nu gillar jag dem mer och mer för varje tatuering, säger Liza.

Liza Nordqvist har jobbat som tatuerare i åtta år. Hon har sexton ”fågelrelaterade” tatueringar på sin kropp och har tatuerat både sin mamma och pappa. Han har en fågel på ryggen och båda bär en vallmo, en blomma som mamman älskar. Den gemensamma tatueringen är ett band mellan de två.

Den som följer olika tatuerare på Instagram möter väldigt olika motiv; bara i mitt flöde syns styckningsschema av en gris, varmkorvar, ett knippe morötter och dikter.
Liza och Perdi säger att djur alltid går hem. Rävar är speciellt populära nu. Lunnefåglar likaså. 1990-talets heta tribals efterfrågas sällan, men de är populära att göra så kallade cover-ups av – en slapp tribal kan förvandlas till blommor eller taggtråd.
– Vi gör många spelrelaterade tatueringar som brädspel, Pokemon, det som har med nörderi och barndomsminnen att göra, säger Perdi, vars stil kallas ”new school”.

Den karaktäriseras av mycket färg, inspirerad av serieteckning och Manga.
Andra populära stilar i dag är dot-work där man med små prickar, och inga färger, bygger motiven. Och det stilrena svarta. Mandalas med sin enkla form som kommer från buddhismen och hinduismen. Kunder hittar på sina egna motiv, till skillnad från förr då man endast kunde välja de motiv som tatueraren erbjöd.

Som den klassiska sjömans-svalan. För sjömännenmanifesterade tatueringarna var de varit och hur länge de varit på sjön, blandat med patriotiska inslag och pinuppor.
En svala berättar att sjömannen seglat 5 000 nautiska mil. Två svalor den dubbla sträckan. En fullriggare på bröstet att man rundat Kap Horn. Den kallas ”old school”, en traditionell stil där en ros ser gammaldags ut med svarta kanter, jämfört med den realistiska stilen som är mer fotografiskt avbildande.

Perdi ville från början bli billackerare och jobba med airbrush. Men det var inte kreativt nog. Att bli tatuerare var en dröm och så småningom blev hon lärling.

I dag är hon bokad ett drygt halvår i förväg, Liza likaså.
– Vi lever i ett välfärdssamhälle där nästan alla har råd att tatuera sig. Det ligger i tiden att uttrycka sig på alla möjliga sätt. Inställningen till tatueringar är liberal idag och Sverige är ett av de mest tatuerade länderna, säger Perdi.

Och Liza, som tatuerat i Australien, fyller i:
– Jag tatuerade både läkare och sjuksköterskor men de var noga med att inget skulle synas när de hade på sig sina arbetskläder. Äldre patienter skulle kunna ta illa upp.

Vill du jobba som kabinpersonal på SAS eller som tågvärd hos SJ i Sverige får du ta bort dina tatueringar. Vissa arbetsgivares förbud till trots är hållningen mer liberal i dag. Det finns grundforskning som visar att arbetsgivare inte lägger större vikt vid om den arbetssökande har en orm på underarmen eller inte. Men åsikter finns.
– Vissa tar sig friheten att kommentera öppet. Jag stod i kön på flygplatsen och en man kommenterade min hals, ”så där skulle jag då aldrig måla mig”. Som om jag skulle ta mig rätten att kommentera hans fula jacka… , säger Perdi och suckar lätt.

I dag är tatueringsbranschen en multinationell miljardindustri på tillväxt. Om man dessutom räknar in de branscher som gror bredvid, olika tekniker och behandlingar för att ta bort en oönskad tatuering, så växer den ytterligare.
Ofta är en borttagning dyrare än själva gaddningen.

Inom marknadsföring används tatuerade kändisar som Zlatan och Persbrandt. Det stora offentliga genombrottet kom med MTV i början på 1980-talet. Plötsligt syntes alla tatuerade artister i tv, personer med inflytande och makt.

Guns N´ Roses video ”Welcome To The Jungle”, där Axl Rose stuffar omkring i en t-shirt från en tatueringsmässa och visar upp sina tatueringar, klassas som banbrytande. 
I dag är tatueringar ett sätt att både uttrycka utanförskap och tillhörighet.

Kriminella gäng och mc-gäng världen över har sina egna tatuerings-loggor. I Japan tatuerades under 1600-talet kriminella i ansiktet för att man lätt skulle kunna identifiera och utesluta dem. Kopplingen till maffian, den så kallade yakuzan, är stark. Detta samtidigt som den japanska tatueringstraditionen har en mycket lång historia vars motiv är kända och spridda över hela världen. I dag tatuerar fler japaner sig men tatueringar är inte allmänt erkända, exempelvis säger många badhus nej till gaddade besökare.

För Jenny Ekholm vore det därför svårt att besöka ett badhus i Japan. Hon är hos sin tatuerare Liza Nordqvist för att förbättra och tatuera in nya motiv som pryder hela hennes rygg. Tema havet är en favorit.
– Rockor, jag älskar rockor. Och det där ska bli en sjöhäst.

Liza fyller i och bygger på tatueringen av en bläckfisk som blivit lite trött. Skuggor i den lila färgen bildar ett djup och får målningen att nästan se tredimensionell ut. Den första sittningen beräknas ta sex timmar. Om några veckor kommer färger att fyllas i och tatueringen färdigställas. Färgerna som används i studion är veganska. Studion följer alla regler från kontrollerande instans; kommunens miljö- och hälsoskydd.
– Att tatuera är något hållbart. Det gäller hela livet, till skillnad från konsumtionssamhället så är det vi gör bestående, säger Perdi. 

Sveriges registrerade tatuerare:
Är ”en branschorganisation som jobbar för branschens bästa och kundernas trygghet”. På deras hemsida finns medlemmarna listade.

Sveriges Hantverksråd utfärdar:
Gesällbrev: För att ansöka ska man bland annat ha minst 4 500 dokumenterade arbetstimmar och vara medlem i Sveriges registrerade tatuerare.
Mästarbrev: Ha gesällbrev och bland annat minst 10 000 dokumenterade timmar.

Tatueringens baksida

Farliga färger
Läkemedelsverket gjorde 2017 kontroller av tatueringsfärger på den svenska marknaden. 12 av 34 undersökta färger visade sig innehålla otillåtna halter av föroreningar. Till exempel cancerframkallande ämnen, mutagena ämnen som skadar arvsmassa och DNA, allergiframkallande ämnen och sådana som skadar fortplantningsförmågan. De farliga färgerna som identifierades 2017 ska nu vara borttagna från marknaden, men antalet produkter på marknaden uppskattas till 2 100 så det är bara en bråkdel som undersökts. Generellt vet man ganska lite om tatueringsfärgers effekt på hälsan.Det saknas studier på området.

Think before you ink
Läkemedelsverkets råd till dig som vill tatuera dig är att du innan du gör det tänker igenom följande:
1. Du bör ha fyllt 18 år.
2. Du bör inte vara gravid eller ammande eftersom du då har nedsatt immunförsvar.
3. Det finns inga enkla sätt att ta bort en tatuering och de behandlingsmetoder som finns medför också hälsorisker.

Orsakar blodbrist
Att allt fler tatuerar sig, upprepade gånger, är ett problem för blodgivningen. I Sverige sätts den som gjort en tatuering i karantän i sex månader, och den som har haft sex med någon som nyligen tatuerat sig sätts också i karantän – ännu längre tid. En tatuering bedöms som ett större kirurgiskt ingrepp och hur länge man blir avstängd beror på exponeringen av eventuell smitta vid tatueringen och om tatueringen kan avgränsas till ett bestämt tillfälle. Den som haft sex med en person som tatuerat sig, och eventuellt blivit smittad, kan hamna i den så kallade fönsterperioden – det vill säga den tid det tar från smittotillfället till dess att smittan visar sig vid provtagning.

Tre tatuerade Faktumförsäljare

En känsla av frihet – Mioara Som, Faktumförsäljare i Malmö

”Tatueringen på min vänstra arm är min bild av hopp, hur det känns när jag ser ljusare på framtiden. Blommorna och hästen får mig att tänka på frihet. Hästen är stark, ädel och graciös. Den gjorde jag för knappt ett år sedan. På höger arm finns min son, min lilla ängel. Han fyller 17 år i juli – men våra barn är ju som bebisar hela livet. Jodå, han tycker den är fin men bryr sig inte så mycket. Fast blommorna blev inte som jag ville. Den här arten finns bara på bergstoppar i Rumänien. En unik blomma, precis som min son.

Lyktan längst ut på stjälken symboliserar tron som ska visa vägen för honom. Tatueringen blev inte helt färdig, det fattas lite vitt i mitten på ena blomman.”

Minne av en vän – Andreas, Faktumförsäljare i Göteborg:
”Jag har en tatuering som betyder väldigt mycket. Det är en kinesisk drake. Den är ett minne av min kompis Marcus som dog bara tjugo år gammal. Från början var det tänkt att draken skulle bli en tavla – en present från min kompis Anders till sin lillebror Marcus som var elitbandyspelare i Södertälje. Men Marcus dog i en bilolycka innan tavlan var klar. Han körde bilen, var den ende som var nykter och hade säkerhetsbälte. Så pissigt. Efter begravningen frågade jag Anders om han inte kunde tatuera in draken på mig – som ett minne och för att hedra Marcus. Så det gjorde han. Tatueringen är känd i Södertälje.”

En Räv bakom örat – Lena Johnson, Faktumförsäljare i Karlstad
”Alla har alltid sagt till mig ’Lena, du har en räv bakom örat!’

Nej, jag har tre har jag alltid svarat, haha. Men därför har jag nu en räv bakom örat. Den och skorpionen som jag har bakom andra örat är mina två favoriter, tror jag. Och så barnbarnen då, förstås. Skorpionen var den första tatueringen jag skaffade mig och den gjorde jag 2007 under en permission från Hinseberg. Skorpionen är mitt stjärntecken. Det är även min dotters och mitt barnbarns stjärntecken. Jag har en varg på ryggen också. Och vill göra en groda. Den tänker jag göra i Thailand. Alla mina tatueringar betyder något för mig. Kanske ska jag göra ett par rävungar där bredvid rävhonan bakom örat. Så att det verkligen blir tre rävar bakom örat.”