Lisa Langseth om anarki: »Kapitalismen har ingen moral«

Vi ringde upp Lisa Langseth, skaparen av Netflix-serien »Kärlek & Anarki« för att osökt prata om just anarki. Det övergick snabbt till en diskussion om frihet. Och slutade med en politisk pamflett.

Kärlek behöver kanske ingen förklaring – men anarki kan ge lite olika signaler. Vad betyder begreppet för dig? 
– För mig handlar det om ett sorts uppror som ska leda till frihet, men det är inget lätt begrepp för det har så många laddningar. Att serien heter Kärlek & Anarki kommer sig av att huvudpersonen Sofie i sin ungdom har skrivit en bok som heter så. Titeln är en påminnelse om den hon var innan hon blev framgångsrik konsult. Jag försöker alltid att vara både emotionell och politisk i det jag gör kring en samhällsfråga som jag tycker känns viktig. I det här fallet vill jag peka på att vi har fastnat i en föreställning om hur samhället ska se ut med otroligt snäva ramar för hur vi ska vara och att vi är så rädda för att inte passa in.  

Hur tycker du att det yttrar sig?
– Bland annat har vi rationaliserat bort vår lekfullhet. Vi krymper oss själva som vuxna människor i ett marknadsanpassat samhälle. Så fort någon gör ett avsteg betraktas den som knäpp. Sofie är rädd för sitt inre kaos delvis för att hon har en pappa som rört sig över gränserna och därför betraktas som psykiskt sjuk. Jag tänker att han kanske egentligen är hälsosam. 

Är då ordet anarki så negativt laddat?
– Det beror på vem du frågar, och vilken politisk tillhörighet du har. För vissa är det frihet, och för andra är det förknippat med stenkastning och kaos. Jag tror absolut inte på kaos, men att vi ska värna vår inre frihet. Frihetsbegreppet är enormt komplicerat och därför väldigt intressant. Det sitter ihop med hela samhällsbygget och vad vi kollektivt prioriterar. Jag har inga enkla svar på hur man ska lösa alla dessa frågor, men kapitalismen måste börja diskuteras. 

Hur gör du själv för att frigöra dig?
– Genom mitt jobb. Det är mitt sätt att hålla mig fri i tanken. Sen handlar alla mina berättelser om inre frihet på olika sätt. Det är ett outtömligt begrepp, där ryms många moralfrågor. Jag anser att vi har en födelseplikt att odla vår inre frihet, men det får inte bli till egoism som går ut över andra. 

Vad har du för egna erfarenheter av anarki?
– Mina föräldrar var sjuttiotalsvänster när jag växte upp. De var verkligen inte anarkister men vi hade starka politiska diskussioner hemma, så jag är uppvuxen med att ifrågasätta. Vi pratade mycket om hur samhället ska organiseras. Jag fick med mig de här frågeställningarna. Vilken politisk tillhörighet människan har är det första jag frågar mig när jag skapar en karaktär. Det säger så mycket om hur vi tänker och agerar. 

Vad är det med begreppet anarki som lockar?
– Ordet är roligt att använda för att det är lite provocerande. Det luktar punk och uppror. Men serien handlar om det lilla motståndet, att bryta normen. Det är oerhört svårt i dag. Det är därför jag använder den barnsliga leken i serien, den ger Sofie luft att andas, att agera på ett annat sätt. 

Leken i »Kärlek & Anarki« liknar den i tv-serien Den vita stenen från 1970-talet. Har du inspirerats av den?
– Självklart har jag sett Den vita Stenen, det är en fantastisk historia. Men även Sanning & konsekvens som man leker som barn, påminner om det där. Överhuvudtaget är jag inspirerad av den barnsliga lekens överenskommelse. Barn bestämmer en modell för hur leken ska se ut, och håller sig till den tills någon säger: »Nu ska vi inte leka mer«. Jag tror att vi vuxna leker mycket också. Vi går på teater och bio och tittar på andra vuxna som leker och köper det med stort allvar. Vi kör bil till jobbet och tycker att det gör oss jättevuxna, men på jobbet spelar vi olika roller och sen åker vi hem. Allt är väl ett spel med påhittade regler, som vi kan ändra på om vi vill. 

Behöver vi mer frihet?
– Många av oss bär på en känsla av att vi behöver något annat än det vi har. Inte minst pandemin har tydligt visat hur beroende vi är av varandra och att utförsäljningen av sjukvården, skolan och äldrevården är en katastrof.  Där behövs det tvärtom mer kontroll för att ge mer frihet till de anställda. Dubbla sjuksköterskornas löner nu! Kulturarbetare brukar ofta prata om hur utsatta de är – men det är många grupper i samhället som borde prioriteras. 

Skulle lite anarki kunna rädda biograferna från nedsläckning?
– Självklart är ju inte anarki lösningen på det problemet. Det är ju pandemin som gör att biograferna hotas, men om staten ägde dem skulle man kanske kunna hålla dem gående trots allt? Jag vet ju till exempel att den största biografkedjan i Stockholm är såld till Kina och därmed är det deras vinstintresse som avgör. Det vi har sålt ut betalar vi priset för nu, det är väl den analys man kan göra. Kapitalismen har ingen moral. Utförsäljningen har visat sig vara en jävla skitidé.  

Lisa Langseth

Född: 1975 i Stockholm
Yrke: Manusförfattare och regissör inom teater och film.
Karriär: Debuterade 2004 med pjäsen »Den älskade« på Elverket i Stockholm. Har sedan dess skrivit och regisserat för Riksteatern, Dramaten, Uppsala stadsteater och Stockholms stadsteater. 2006 fick hon ett hedersomnämnande vid Göteborgs filmfestival för novellfilmen »Godkänd«. 2010 debuterade hon som långfilmsregissör med »Till det som är vackert«, där Alicia Vikander och Samuel Fröler gör huvudrollerna. För den och senare filmer som Hotell och Euphoria har hon flerfaldigt Guldbaggenominerats och prisats. I höst har hennes tv-serie »Kärlek & Anarki« haft premiär på Netflix.