Faktum granskar: Infiltratörerna

En anställd smugglade ut brev från häktade gängkriminella.
En annan hånglade med en intagen i cellen. En tredje hade sin lojalitet hos kriminella i flera år. Antalet fall av misstänkt infiltration hos Kriminalvården har ökat lavinartat.
Har myndigheten blivit tagen på sängen?

Den 25 september 2021 kommer en kvinna ut från ett hyreshus i Biskopsgården, sätter sig i en vit Peugeot och kör iväg. En av polisens spaningsgrupper följer efter kvinnan, som kör över Älvsborgsbron och in på Söderleden. Polisen ber en patrullbil att stoppa kvinnan som trots att patrullbilen blinkar med helljuset, tutar och signalerar med stoppljusen, fortsätter att att köra. Polisen har under färden sett kvinnan ”hålla på” med sin telefon, men när hon till slut stannar är den trasig och saknar simkort.
Kvinnan, som jobbar på häktet, är upprörd, säger att hon inte har gjort något fel och vill absolut inte följa med till polishuset. Men poliserna tar med henne och när hon visiteras hittas två simkort i bh:n. 

I kvinnans telefon finns bilder på två brev, båda skrivna för hand, med blyerts, av en gängkriminell man dömd i tingsrätten för anstiftan till mord. Han sitter nu på häktet i Göteborg i väntan på rättegång i hovrätten. Breven innehåller instruktioner till hans bror i Malmö, som ombeds kontakta ett par personer för att få dem att vittna falskt.
I rummet som kvinnan hyr i Biskopsgården hittar polisen senare ett av breven, rivet i småbitar.

Med hjälp av konversationer i olika appar mellan kvinnan och brodern kan polisen avslöja en plan som tog form någon gång under våren. Då var de båda inblandade i ett avancerat bedrägeri där brodern använde kvinnans konton för att slussa pengar vidare. Samtidigt börjar hon engagera sig i den livstidsdömde. I början av maj skriver hon: Lyssna vi kan få ut han på nått sätt, när han blir flyttad till anstalt så kan jag söka jobb där tills jag får jobb o vi löser en plan till något, allt för dig.

Men kvinnan väntar inte tills den dömde har flyttats till anstalt utan söker sig under sommaren till häktet i Göteborg. Under den korta anställningsintervjun intygar hon att hon aldrig har varit misstänkt för något brott, trots att hon är dömd för våldsamt motstånd mot två poliser. På frågan om hon har eller har haft kontakt med kriminella säger hon: ”Det tror jag inte hoppas inte.” Måndag den 14 juni påbörjar hon sin anställning. En månad senare skriver hon till den livstidsdömdes bror: Ok, jag har inga fler inbokade pass på hans avdelning. Men på onsdag kommer jag gå tidigare till jobbet o gå till hans avdelning o säga ja jag ska vara här till kl 9.00, att det stod så på schemat igår.

Samma kväll får brodern bilder på de två breven och kan följa de instruktioner som står där.
I kvinnans lägenhet hittas också ett annat brev, från en gängkriminell man som ingår i en av falangerna i Frölunda, också det med instruktioner om vad en person ska säga i sitt vittnesmål. Men åklagaren kunde inte bevisa att kvinnan förmedlat brevet.
Kvinnan döms till fängelse i ett år. Förutom grovt tjänstefel döms hon för penningtvättsbrott för att ha slussat pengar från brodern, som nu är dömd för bedrägeri.
Tack vare att kvinnan fick jobba ensam kunde hon komma till jobbet ett par timmar tidigare, gå till en avdelning där hon inte skulle jobba och både fotografera och ta med sig två brev.

”I kvinnans lägenhet hittas ett brev från en gängkriminell man som ingår i en av falangerna i Frölunda, med instruktioner om vad en person ska säga i sitt vittnesmål.”

Samma sak gällde sommarvikarien vid häktet i Borås som smugglade ut en lapp från en intagen med information om personer som var skyldiga pengar för narkotika. Efter en kort utbildning fick hon ensam hantera de intagna. En av dem var häktad för narkotikabrott och tillhörde ett kriminellt gäng i Borås. När en av hans kamrater på utsidan fick veta att kvinnan hade börjat jobba på häktet bad han sin flickvän, som kände kvinnan, att ordna ett möte. Sommarvikarien lurades till en lägenhet där hon fick ett uppdrag som hon inte vågade säga nej till. Så här gick det till, enligt polisens anteckningar utifrån övervakningsfilmer:
11:36 Kriminalvårdaren (ensam) öppnar celldörr 19 och intagen går höger ut för att sedan gå på toaletten. Intagen håller sin vänstra hand knuten vilket kan tyda på att han har något i handen. Han öppnar sedan toalettdörren med bara ett finger.
11:38 Kriminalvårdaren går in ensam på toaletten.
13:31 Kriminalvårdaren (ensam) öppnar celldörr 19 och delar ut post till intagen. De samtalar under tiden.
13:35 Kriminalvårdaren går in ensam på toaletten och stänger dörren efter sig.

När kvinnan gick hem från jobbet hade hon med sig lappen som hon hade hämtat i papperskorgen inne på toaletten.
En kriminalvårdsanställd ska i normala fall få en utbildning på 24 veckor. Sommarvikarien fick två. Efter att ha gått bredvid en anställd i en vecka blev hon anförtrodd att ensam hantera de intagna.

”Ibland handlar det om medveten manipulation från den intagnes sida för att kunna utnyttja en anställd, i andra fall har den anställde sökt sig till kriminalvården för att infiltrera.”

Faktum har gått igenom drygt 50 interna utredningar från de senaste två åren där anställda inom Kriminalvården misstänkts för till exempel brott mot tystnadsplikten eller otillbörliga relationer. Det kan handla om kärleksbrev som skickas mellan intagna och kriminalvårdare, att en anställd Tinderdejtar en före detta intagen eller, som i ett fall, att en anställd blir påkommen när hon kysser en intagen på hans rum.

Ibland handlar det om medveten manipulation från den intagnes sida för att kunna utnyttja en anställd, i andra fall har den anställde sökt sig till Kriminalvården för att infiltrera. Många gånger är det inte Kriminalvården som upptäcker infiltrationen, utan polisen. Då kan det redan ha pågått i flera år. Ett sådant fall uppdagades i Uddevalla 2021, när polisen hade avlyssnat samtalstrafik mellan en person inom ett kriminellt nätverk och en kriminalvårdare. Samtalen avslöjade att kriminalvårdaren begick sekretessbrott genom att förmedla information om de intagna på häktet, samt att samtalen berörde synnerligen grov brottslighet. Hon har även haft en privat och känslomässig relation med en intagen och erbjudit intagna att utföra tjänster mot betalning, något som dock inte utreds vidare. I själva verket utreds inget vidare. Efter ett första personalsamtal avbryts utredningen eftersom kvinnan säger upp sig. Hon har då arbetat inom Kriminalvården i fyra år.

I ett annat fall lämnar en lärare vid en anstalt i Borås ut känsliga uppgifter till intagna, bland annat om transporter. Hon har dessutom en relation med en intagen och har via en vän brevväxlat med en man som sitter på Kumla. När det upptäcks säger hon upp sig och utredningen avbryts. Hon har då varit anställd i sex år.

Det mest anmärkningsvärda fallet handlar om en kvinna som varit anställd inom Kriminalvården i 18 år. Det visar sig att hon har en relation med en man som suttit på häktet där hon jobbar. När han flyttas till en anstalt skickar hon kärleksbrev där hon bland annat skriver om en person som infiltrerade mc-gäng på polisens uppdrag i slutet av 1990-talet. Hon påstår att han satte dit många av hennes gamla kriminella vänner och att han inte står högt i kurs hos henne. Längst ner på pappret ritar hon en glad figur med en pistol och skriver pang, pang. Utredaren drar slutsatsen att den anställde under flera år har haft sin lojalitet hos kriminella. Trots detta görs ingen ytterligare utredning av hur hon har agerat under nästan två decenniers anställning inom Kriminalvården. Hon slutar efter en överenskommelse där hon får två månadslöner.

De flesta utredningar vi gått igenom som handlar om otillbörliga relationer slutar på samma sätt – genom att den anställde säger upp sig och utredningen avbryts. Ytterst få fall polisanmäls.
– När något uppdagas som inte är lämpligt så vet man med sig det och vill inte bli utredd. Om den anställde säger upp sig har vi inte rätt att ta upp ärenden till personalarbetsnämnden och kan inte dela ut disciplinpåföljd, rent juridiskt, så det är praxis att de avskrivs, säger Hanna Frummerin, enhetschef på Kriminalvårdens HR-avdelning.

De har väl en uppsägningstid, under den borde man väl kunna utreda vidare?
– Den kan variera mellan en och tre månader, när det gäller provanställningar kan det vara ännu kortare tid och då kan det vara så att man inte hinner utreda klart.

Kan det påverka Kriminalvårdens lärandeprocess att många utredningar läggs ner?
– Absolut, men vi försöker lära oss av de ärenden som går till personalarbetsnämnden, säger Hanna Frummerin.

”De som löper störst risk för att bli utnyttjade är personal som drabbats av plötsliga förändringar i livet; ekonomiska problem, sjukdom, skilsmässor.”

Enligt Lina André, jurist med stor erfarenhet av arbetsrätt, stämmer det att man inte kan utdela disciplinpåföljder efter att någon sagt upp sig. Hon ser dock inga arbetsrättsliga hinder att fortsätta utreda under uppsägningstiden eller efter att anställningen upphört. Generellt är det en fördel för arbetsgivaren om den anställde själv avslutar anställningen. Då elimineras risken att personen begär att avskedandet ska ogiltigförklaras i domstol. Att flagga för att en utredning ska inledas, så att den anställde hinner säga upp sig innan någon disciplinåtgärd delas ut eller ett avskedande sker, kan alltså vara förmånligt för båda parter, menar Lina André.

Josefin Skoglund, sektionschef på säkerhetsavdelningen inom Kriminalvården, berättar att de inte haft några bekräftade fall som rör infiltration dokumenterade innan 2022. Misstänkta fall har dock ökat från 50 till 127 mellan 2020 och 2022. En förklaring kan enligt Kriminalvårdens årsrapport vara ett ökat antal anställda och bättre samverkan som gör att fler fall upptäcks. Men Josefin Skoglund anser att det inte går att bortse från att ökningen är reell.
– Det ökade tillflödet av dessa ärendekategorier innebär ett ökat säkerhetshot mot Kriminalvården. Sedan har klientelet förändrats, vi har väldigt potenta intagna, som har andra incitament och stor förmåga att manipulera.

Får det några följder för de intagna som misstänks ha försökt påverka en anställd?
– Det beror på, om de har fört ut meddelanden via en anställd när de har restriktioner så är det brottsligt. Att inleda en relation med en anställd är däremot inte brottsligt, även om det kan vara ett försök till muta, eller sekretessbrott. Men det kan påverka på så vis att man kan bli omplacerad.

Efter händelsen med sommarvikarien i Borås beslutade Kriminalvården att analysera vad som hade hänt och jämföra med andra liknande fall. I en intern rapport identifieras brister i säkerhetsarbetet och rekryteringsprocessen. Stora skillnader i hur man jobbar i olika delar av landet och mellan olika anställda konstateras, samt att det saknas en gemensam styrning och vägledning i säkerhetsfrågor. Rekryterare som intervjuades var osäkra på hur de ska se på mindre brott som ligger en bit tillbaka i tiden och hur de ska bedöma kandidater som har kriminella vänner eller släktingar, även om de säger att de brutit kontakten med dem. De ville ha mer utbildning och vägledning kring varningssignaler och hjälp med att kontrollera sökandes umgänge.

Brottsförebyggande rådet, Brå, har fått i uppdrag av regeringen att undersöka vilken roll så kallade insiders har för brott som begås av kriminella nätverk. Utredningen ska vara klar i mars 2024. I uppdraget ingår att lämna förslag på förebyggande åtgärder. Johanna Skinnari som är utredare på Brå ska leda arbetet.
– Det räcker inte att vara noggrann i rekryteringsprocessen. Mycket kan hända, anställda meriterar sig för nya tjänster, vilket gör dem mer intressanta för kriminella nätverk. Nya sårbarheter kan uppstå. De som löper störst risk att bli utnyttjade är personal som drabbats av plötsliga förändringar i livet; ekonomiska problem, sjukdom, skilsmässor, säger hon.
– De som söker personer att utnyttja vet detta. De har koll på vem som har hamnat snett i sin personalgrupp och bygger upp en relation för att exploatera. 

Men det går att förhindra infiltration, anser Johanna Skinnari. Det viktiga är att ha en bra närmaste chef som ser när det här håller på att hända och som kan gripa in i ett tidigt skede.
– I en välfungerande arbetsmiljö, där man ser varandra i arbetsgruppen, fångas det här upp.

Svårt att avskeda anställda med riskbeteende

Kriminalvårdaren stoppades av polis två gånger. Med sig i bilen hade han kriminellt belastade personer som ertappades med narkotika och kontanter. Enda följden blev ett tillrättavisande samtal.

Vi kan kalla honom J. Han har vuxit upp i ett utsatt område i Göteborg och 2016 sökte han jobb på en anstalt inom kriminalvården. Under rekryteringsprocessen berättar han att han lever ett stabilt liv och vill hjälpa andra. Han uppger att han har både släkt och vänner som använder narkotika och som är kriminella, men att han inte har någon personlig kontakt med dem. Han har ingen kriminell person i sin närhet.

I flera av utredningarna Faktum gått igenom har varningssignaler funnits under flera år. Trots det har personen ifråga fått behålla jobbet. Enligt kriminalvården beror det på att det är svårt att avskeda, även om anställningsskyddet (las) har luckrats upp något. Gäller det misstankar om brott så är beviskraven i princip lika höga som i domstol. Därför är säkerhetskontroller av personal under rekryteringsprocessen viktig. Under anställningsintervjun ställs frågor kring kontakter med kriminella och enligt Josefin Skoglund på kriminalvårdens säkerhetsavdelning görs en sammanvägning av risker och sårbarheter utifrån hur den som intervjuas svarar.
– Det är inte svart eller vitt, många känner någon som har begått brott. Det viktiga är att personen ifråga är ärlig med det. När den här typen av sårbarheter inte identifierats handlar det ofta om att den anställde undanhållit information, eller farit med osanning vid intervjun.

Enligt en intern utredning från kriminalvården finns det oklarheter kring hur olika register får användas under rekryteringsprocessen. Bland annat databasen där besöks- och telefontillstånd finns registrerade. Om en sökning hade gjorts i detta register under rekryteringen av J hade kanske varningsklockor ringt. Ett år innan J anställs inom kriminalvården besöker han en barndomskamrat som sitter på en anstalt. Efteråt testar den intagne positivt i ett drogtest och får sitt tillstånd att ta emot besök indraget. Händelsen uppdagas dock först under en utredning 2019 efter att J har skickat ett sms fel till en chef som innehåller uppgifter om en vikt i gram, ett pris, en plats och en tid. När han konfronteras påstår han att sms:et skulle till hans mamma. Hon säljer jordnötter i Gambia och han hjälper henne med det. En förklaring som godtas av en av cheferna som skriver till sin kollega ”Gambia är en stor exportör av jordnötter.  (...)  vi kommer inte inleda en utredning. Han har uppgett vid anställningens början att han känner personer som sitter i fängelse. Det andra är svårt att ta på och vi kommer inte komma längre än vad du har gjort.”

Två år senare får hans chefer ny information. Det visar sig att J både 2020 och 2021 har stoppats av polisen i bilar med kriminella som dessutom visar sig ha narkotika på sig. När det uppdagas säger han till sin arbetsgivare att han har brutit kontakten med personerna i fråga. Vid det ena tillfället är en av passagerarna i bilen en person som J varit övervakare åt, en barndomsvän, som han fortsatt stötta efter att övervakningen upphört. I en av utredningarna kommenteras detta med att J visat dåligt omdöme, både när han lät sig utses till övervakare åt en vän, men även när han valt att fortsätta umgås med personen ifråga efter att uppdraget avslutats.

En utredning inleds efter att han stoppats av polis den andra gången, i mars 2021, men den enda konsekvensen blir ett tillrättavisande samtal. Något år senare, våren 2022, säger mannen upp sig själv eftersom han fått jobb som skolvärd på en grundskola. Han har då jobbat inom kriminalvården i sex år. Samma år i juni fälls J för narkotikabrott vid Göteborgs tingsrätt. I en mur har polisen hittat 474 gram cannabis, fyndet gjordes redan 2018 när J var anställd inom kriminalvården, men först nu kopplades fingeravtrycken på emballaget ihop med J. Hovrätten friar dock senare J då fingeravtrycken på emballaget inte räcker för att bevisa att han har befattat sig med narkotikan.